2018:s rosor

Nu är rosorna på gång. Det senaste tillskottet är den s.k. Skedarosen som enligt uppgift är en lila buskros, köpt från klostra.se. Den ska planteras om, och jag har faktiskt inte tänkt ut något ställe till den än. Impulsköp. Men det blir säkert bra!

Skedarosen

Sen har vi några rosor till och jag måste komma ihåg att ta reda på vilket sort det är som står vid svinstallet!

Den okända sorten vid svinstallet.
Rose de Rescht på innergården. Liten men växer till sig för varje år.
Hansa, växer vid parkeringen.
Snart kommer de stackars Jacques Cartier som står övervuxna mellan ett körsbärsträd och ett plommonträd, och i skugga nästan hela dagen.
Sist men inte minst har vi också ett antal vildrosor. Inget speciellt men fina att ta in i vas både när de blommar och när nyponen kommer.

Rosor

Rosen på innergården blommar vackert och rikligt nu. Och på så sätt har jag kunnat sortbestämma den. Det är som jag misstänkte tidigare i år, en Rose de Recht.

Rose de Recht

Tyvärr ser inte bladen så fina ut. Jag undrade vad som hade hänt och tittade på undersidan:

Bladlöss

Bladlöss har drabbat oss! Kollade alla rosenbuskar vi har och det är en till, den ena av våra två Jacques Cartier, som är drabbad. Den är inte ens i närheten av rosen på innergården. Nu vet jag inte riktigt hur jag ska gå vidare. Hade vi bara haft 100 nyckelpigor så… Men det är väldigt få nyckelpigor här vad jag märkt. Såpvatten kan vara effektivt men lättare i en kontrollerad (isolerad) miljö. Mycket tråkigt. Får fundera.

Jacques Cartier och den okända sorten vid svinstallet har knoppar men inga utslagna blommor ännu. Rosen Hansa vid parkeringsplatsen samt de vildrosor som vi har blommar dock för fullt utan minsta bekymmer!

Hansa
Vildros

 

Lavendel

Vabbade idag och när Lova sov passade jag på att klippa ner lavendelbuskarna. Det var varmt ute och det har varit tid för det ett tag nu. När hon vaknade, hjälpte Lova till med det sista. Sen klippte vi bort det vissna av clematisen som står i mitten och band upp den lite bättre. Ojämnt i lavendelrabatten, funderade på om jag skulle klippa den jämn men nöjde mig med att klippa bort det vissna och lite av topparna.

Före…
…och efter.

Ogräset mellan kullerstenarna fortsätter vi med någon annan dag.

Saker att vara trött på del 1

Våren är här med aprilväder som sig bör. Mer tid utomhus har det blivit och det är både skönt och tungt! Tungt eftersom det är så väldigt mycket som behöver göras. Ordnas, byggas, fixas till. Jag är så nyfiken på hur här såg ut när det bodde människor här som tog hand om trädgården! Det enda som finns kvar nu är mängder av kvadratmeter övervuxna rabatter, där det planterades lökar för många år sedan. Säkert i prydliga rader eller klungor, men nu har det bara överlevt en här och en där. Vi har t ex just nu kanske fyra påskliljor sammanlagt som ser ut att vara planterade på olika ställen helt utan tanke. Förmodligen lyste rabatterna av påskliljor förr i tiden. Och nu är dessa de enda som finns kvar. Allting i rabatterna är på det viset, nån blomma här och nån blomma där. För ingen har brytt sig om trädgården på länge. Samtidigt som det ger oss en chans att göra som vi vill ha det, så är det ett tungt jobb, det är ju inte som att börja om på ett nytt blankt papper utan snarare som att veckla upp och göra fint på ett använt och hopknycklat kladdpapper…

Rabatten som är närmast köksfönstret och som också syns från vägen, är den jag är mest trött på just nu. Den ser ut så här från köksdörren:

Den är flera meter djup, så vill jag inte ha det. I hörnet längst ner i bild har jag försökt göra en köksträdgård med bland annat oregano och gräslök. I den högra kanten av rabatten har vi satt tulpaner för att markera kanten lite bättre. Men allt annat är ett enda stort kaos. Så här ser det ut utifrån mot vägen till:

På utsidans långsida stod det när vi flyttade in en häck. (Den är egentligen kvar, vi har bara klippt ner den.) Den gav trädgården mörker och skugga den enda tiden på dagen (sen eftermiddag/kväll) när det faktiskt är sol där. Innanför häcken stod syrenbuskar som bara trivdes ovanför häcken vilket gör att de ser helt förskräckliga ut, kala de nedersta 1,5 meterna. Och så det där barrträdet längst ner i hörnan  (till vänster i bild)… Vad fan, rent ut sagt.

Jag vill ha smalare men mer planerad, definierad och prydlig rabatt, mer gräsyta, snyggare men mindre syrener samt en tydligare örtträdgård närmast köket. Jag vill få ihop trädgården med området med bärbuskar och pallkrage (som ska bytas ut) så att det blir lite mer enhetligt. Kanske ha en mur/häck/staket längs vägen istället… Vill inte ens tänka på hur jobbigt det kommer bli att gräva upp rötterna från häcken.

Rosenbuske

Vi har en ros på vår innergård. Jag vet inte vilken sort det är, den ger ganska små och trista blommor. Men visst, det är trevligt att ha lite grönska. Samtidigt som vi köpte tulpan- och krokuslökar hösten 2015, köpte vi även fem rosenbuskar. En av dem har vi satt bredvid den stora rosen på innergården. När den har vuxit sig större ska vi ta bort den andra busken helt. Under tiden gäller det att hålla den i schack. Alltså var det idag dags att beskära den. Den ser hemsk ut efteråt men tar igen sig otroligt till sommaren. Dagens före- och efterbilder:

Rosen med grenar flera meter upp under taket. Den nya, lilla rosen är precis till höger om den blå krukan.
Nybeskuren

Vilken ros har vi då satt som ska ersätta? Ja, den lappen har förstås försvunnit. Jag måste bli bättre på att dokumentera. Vi köpte fem buskar. Två av dem var av sorten Jacques Cartier, de står i trädgården. En är av sorten Hansa och den står vid muren på parkeringsplatsen. Då har vi två okända kvar, den på innergården och den vid svinstallet. Jag vet att jag köpte minst en Rose de Rescht. Så det kan vara den som står på innergården. Har ett svagt minne av att jag köpt en Louise Bugnet också men den är ju vit så det känns osannolikt att jag skulle sätta den på innergården som har vita väggar. Vi får se till sommaren!